Satt och tänkte på England.

Har länge velat åka dit och jobba när jag slutar skolan. Har varit där en gång tidigare och det var en otrolig upplevelse. Kulturen, människorna, staden..ja allt, verkligen allt är så underbart vackert. Så inspirerande och allt bara skriker "Evelinas Hem". I ett år vill jag bo där. I alla fall nu. Kommer kanske vilja bo där längre. Har dock några storstadsdrömmar som t.ex. att åka till New York och gå på en trottoar där det inte gör något om man blir nedstänkt av en bil...men jag har ju alltid London!.

Trots vädret som många kanske drar på munnen åt så är det egentligen ingen större skillnad från Sverige. Dock så välkomnar jag hellre Englands härliga friska regn än Sveriges sura tråkiga regn. No offense men...

Maten får nog ett minus och ett plus. Förutom den engelska frukosten, Starbucks, Tesco, fish and chips och deras otroliga fudge mm så är deras mat inte så värst varierande eller ny. Dock så kan det kanske ge ännu en känsla av "hem" då man känner igen det mesta av maten.

Accenten. I'll say no more. Jag älskar den brittiska accenten och en utav mina drömmar är att lära mig prata engelska with a british accent! De är otroligt trevliga och artiga dessutom. Det beror ju såklart på deras kultur.

Sverige                                                                          `     England
Lämnar tom plats bredvid  på bussen                                       Sätter sig bredvid på bussen
Plöjer på när man är ute och går, tänk på dig själv!                   Säger ursäkta om man råkar gå på någon
Får en chock om någon okänd ler "känner jag den personen?"    Ler åt allt och alla
Muttrar tack                                                                            Säger tack
Dricker kaffe och äter en torr kaka                                           Dricker thé och äter pudding

med mera.

Fortsättning följer, för nu måste jag sova.

Snabb genomgång av resten av helgen:

LÖRDAG: Vaknade vid 11.00 Frukost vid 12.00 Gjorde mig iordning vid 15.00. Träffade Tobias, Sara och My vid 19.00. Åkte hem vid 00.00..typ.

SÖNDAG: Vaknade vid 10.00 - gick upp 20 min efter det. Pluggade vid 12.00. Täffade Elin vid 14.15. Klippte mig vid 15.00. Katastrof från 17.00-18.00. Åkte till Bergvik och köpte toning. Tonade håret vid 18.30. Mindre katastrof från 19.00-23.00.

Det är konstigt egentligen hur ens hår kan påverka en så mycket. Det var ju inte så att jag la mig ner på golvet och dog men i just det ögonblicket kändes det som att jag ville göra det. Sedan så tänkte jag på att håret är egentligen en sådan simpel sak, trots att det betyder mycket/väldigt mycket beroende på vem man frågar. Vissa kanske inte alls bryr sig så mycket medan andra vårdar det som om det vore ens barn. Kanske inte riktigt men ni förstår poängen.
Just då så tänkte jag inte på att det kommer växa ut. Eller att det faktiskt finns viktigare saker i livet än hår. Jag får helt enkelt leva med att jag gjorde ett misstag. För att överleva detta så har jag bestämt mig för att tänka:
Färgen är i alla fall j*vligt snygg.
En annorlunda förändring
DET VÄXER UT
Det är egentligen inte hela världen
Jag kommer ha lockigt hår framöver eftersom att ha det platt = inte ser så vackert ut just nu. Så då kommer jag inte slita så mycket på håret vilket betyder att det förhoppningsvis växer ännu snabbare.

Det är ändå lite konstigt hur man ena stunden tänker positivt och sedan negativt. Det krävs så lite från både hållen för att det ska bli en fullbordad reaktion. Tänker fortfarande "varför i helvete gjorde jag det för??" men sedan så helt plötsligt "'äsch..det växer ut". Som jag har sagt ungefär 32492 gånger redan.
Hur man tänker har så stor betydelse att det nästan är absurt.

Jag kan själv välja (till en viss/stor grad) hur jag ska må genom att välja hur jag ska tänka.
Jag kan antingen fortsätta tänka: "varför i helvete gjorde jag det för?" och fortsätta våndas och vara ledsen över ett beslut som ändå kommer vara gjort. Det går inte att få det ogjort så varför beklaga sig över något som inte går att göra något åt?
Eller så kan jag istället tänka som jag beskrev förut: Att det växer ut (32493 gången) och att jag får göra det bästa av situationen. Smile and be happy :) För det kunde varit värre!

Dessutom så känner jag mig mer som en New York Girl nu. Härligt livligt lockigt rött hår! Fullt av nya möjligheter och energi! You better watch out!
Det var nog bara jag som hörde Carrie Bradshaws röst där...för mycket Sex and the City känner jag.

Efter att ha läst mitt absolut meningsfulla(lösa) inlägg om hår så kan jag göra er lite besvikna med att säga: Det blir inte roligare än såhär.

Eller JO...ni kommer ju få en bild på mitt hår. Både som vintage foto och vanligt foto.

He He.

Hade en sleepover med Nathalie och My igår. Bäddade upp tre filtar, två madrasser och massor av kuddar och täcken mitt på golvet. Kvällen bestod av Ben&Jerry's Strawberry Cheescake, godis, filmen Röd Drake och huttranden i kylan..i pyjamas...i tunneln...på Angelica som hade varit ute på egna äventyr :)





Lyckades få med mitt snygga gröna nagellack också! Yeah.

Var även hemma idag. Vann över febern någon vid 7-8 imorse så är äntligen fit for fight igen. Imorgon är det fredag och det innebär skola. Bara efter två dagar hemma känns det faktiskt skönt att få gå i de välkända korridorerna och få sitta och lyssna på lärarna och dagdrömma lite.

Tittade förut på reklamen för Toffifee btw. Den där mamman som pratar om att hennes familj alltid börjar med ett mysigt spel osv..Inte bara det att det är dubbat utan det är verkligen den där sista meningen som hon säger som gör mig smått upprörd "Vår helg KAN inte bli för lång!"
.......
KONSTIGT? Ofta man skulle VILJA att helgen skulle gå fort? typ "åh fan..va skönt att helgen gick så fort" Det är en sak om man är hemma och sjuk på veckodagarna och man kanske längtar efter sina kompisar eller inte vill missa något i skolan...men come on? Tror inte det finns någon som vill att helgen ska ta slut? Så nej, den där kvinnan förstår jag mig inte på. Eller de som gjorde reklamen rättare sagt.
Det är precis samma sak som reklamen för Guldbrev.se. Ofta att man bjuder ut sin flickvän på en lyxig middag med champagne/rosor och lägga den förbannade ringen i en ask och sen fråga den dumma frågan "vad tror du jag skulle kunna få för den här?"
SÄG DET VID FRUKOSTBORDET I MORGONROCK...eller något! Förstår ju såklart att reklamen går ut på att flickvännen SKA tro att han ska fria...så dum är jag inte haha men jag stör mig på den ändå.
Och jaa..såhär går det när man är uttråkad. Man sitter och analyserar reklamen på TV...

Här kommer lite fler bilder som jag har tagit. Allt för att få dagen att gå. Att sitta och titta på TV eller sitta vid datorn kan ju göra en lite galen...som sagt.

Har varit hemma idag då min kamp mot febern gick förlorad. Större delen av dagen har spenderats i soffan framför program som Days of ours Life, 7th Heaven och Ellen Degeneres. De två försnämnda programmen har jag ingen aning om varför jag ens kollade på dom. Men i brist på kreativitet och ork så var denna typ av tidsfördriv helt okej.
Bestämde mig för att baka lite kladdkaksmuffins så att jag inte skulle växa fast i soffan. Dock så känner jag mig fortfarande lite mosig i både kropp och huvud trots tre koppar thé, sovmorgon till 10 och mjukiskläder. Jag hoppas för allt i världen att det blir bättre.

Tyckte att den kursiva stilen passade så bra till dom fina bilderna jag nu ska lägga upp :) Lite vintage/retro feeling sådär. ( kanske förutom den sista då, men tyckte skärpan blev så cool på den)

Den stora frågan jag brukar undra över är: Varför tisdagar (i alla fall för mig) är den segaste dagen på hela veckan? Antingen så är det för att tanken om att "åh, igår var det måndag.." eller "om det hade varit onsdag idag..så hade det bara varit två dagar kvar tills helg.." som gör att tisdagar ibland känns så outhärdliga.

Efter att jag kommit hem lagade jag mig lite mat och i väntan på att den skulle bli klar satte jag mig på köksbänken och lyssnade på musik. Efter en stund kom Aramis och gjorde det han är bäst på, satte sig och stirrade rakt fram. Only God knows vad som pågår inne i den lilla hjärnan. Inte mycket tror jag. Stackars liten (a) Pappa dök också upp från ingenstans. Kände för att prata lite med honom och sa:
"För en timme sen satt jag på bussen.."
"Jaha.."
"k bry sa du om det.."
" jaa verkligen.."
Och där var konversationen slut. Trevlig pratstund må jag säga. Lite lustigt det där med föräldrar. När man själv känner för att inleda en konversation och vara trevlig så säger dom typ två meningar och sen har dom annat för sig men när man själv kanske inte är på det bästa humöret, ja då ska dom prata så man blir knäpp i huvudet. Ganska komiskt egentligen! Det är som att de tänker "ja nej nu, nu ska vi ta och prata på här fastän dom inte vill..bara för att vara lite jävlig". Okej kanske lite over the top men ni förstår vad jag menar va haha?

Har åkt på en "ninja förkylning" också. En sådan som bara dyker upp när man minst anar det. Ont i halsen, snuvig, ont i huvudet och lite feber står på listan men jag ska vara tapper och sova ut så att jag orkar med skolan imorgon! Har redan druckit två koppar thé med honung i och gått runt med en varm halsduk. Sitter nu i min urmysiga fotölj med en filt och väntar på att Sex and the City ska börja!
En gång så sa min mormor att jag liknade Sarah Jessica Parker. Blev stum i säkert 10 min. Jag själv tycker inte jag är lik henne alls. Nu är min mormor lite gammal så jag skyller på det. vad tycker ni?





Här har ni även ett bevis (trots att han just då kollade på mig) på hur han beter sig ibland. Hans vackra utsikt rakt fram verkar vara ugnen. Liksom? Hur fascinerande är den egentligen? It makes no sense..

Avslutade min bara är dag med filmen Mamma Mia och videionlägg med "lillabloggen" och därmed avslutade jag också alla dystra "tänk om" tankar.
Det är så svårt att beskriva hur en film och några simpla men otroligt varma och roliga videoinlägg kan göra en hel pluggsöndag till en utav de bästa kvällarna på länge!
Jag har till och med svårt att skriva känner jag. Vill skriva så fort jag bara kan för att det finns så mycket härligt jag vill säga om både filmen och den här otroligt sköna killen som gör videoinläggen. Det känns som att jag nästan spricker snart :D
Något som jag gillar med glada inlägg (som att jag inte brukar göra det..okej några "djupa" har det varit men men) är att man själv blir så glad när man läser dem. Som att man kan känna personens glädje bara strömma emot en själv. Så känner i alla fall jag!

Så alla dessa härligheter började med den otroliga filmen man sett 100 gånger om men som man aldrig tröttnar på - MAMMA MIA! God what i love that movie! Tror jag har sagt det några gånger om men jag kan säga det om och om igen om det så behövs. Den får ens hjärta att ta ett extra skutt, den får ens energi att gå till max, den får en springa runt och dansa och sjunga med. Den får mig att än en gång drömma om att få stå på scenen.

Någon gång i mitt liv eller för resten av mitt liv så skulle jag vilja stå på scen. Va med i en teater, en musikal, ja vad som helst. Nu är inte min röst den bästa haha men man kan ju alltid va "backsinger". Det låter så fult med baksångare....haha säger man ens så? :D aja, don't care, är för trött och för glad för att bry mig!
Om jag inte ska stå på scen så vill jag vara med i en film. En musikalfilm, en dramafilm, en komedi...helst inte en action...är så klumpig av mig! Fast sure, de flesta har ju sånna där stuntmans..elr vad det heter.

Dessutom så har den här killen - vid namn William fått mig att "tänka om" (haha) på ett väldigt bra sätt. På bara 15-20 min. Han är en person som jag blir inspirerad av. Jag blir inspirerad till att bli en bättre person. Ett bättre jag :) Jag skulle ge mitt högra ben för att ha hans kreativitet, öppenhet, galenhet..ja allt det där som gör honom så himla egen. Visst jag har både kreativitet, öppenhet (är det ens ett ord?) och galenhet men inte på den nivån! Kaaaanske är det en lite för galen nivå MEN jag tycker att han kan dela med sig lite till mig.

Så folks - here it comes! Just nu i det här moment:et (älskar det ordet, för man säger det på eng men lägger till det där lilla et för att kunna böja det på sv) så känner jag mig tillräckligt motiverad att försöka mig på ett videoinlägg. I framtiden i alla fall! Dock så kan jag redan förvarna er med att den INTE kommer bli lika kul eller galen som Williams..men kanske lite kul..eller lite intressant...eller lite nånting :)

Men jag avslutar detta nattinlägg med otroligt många positiva kommentarer om filmen och videonläggen som jag inte har sagt än men att ni får nöja er med det som jag skrivit, ett hopp om att denna vecka kommer bli awesome och en bild på MAMMA MIA (som ni säkert redan sett 100 gånger om precis som filmen själv) och ett videoinlägg från självaste William aka lillabloggen.
ENJOY!




http://www.youtube.com/user/lillabloggen

Då helgen kommer så tänker jag direkt: "Åh, undra vad för kreativt som kommer hända under de här dagarna med alla oändliga möjligheterna som finns?"...Eller ja, det är väll mer så jag vill tänka. Det blir väll mer "Hm..vad kan man göra under helgen då?" Anledningen till varför jag inte tänker som det förstnämnda alternativet är pågrund av:

Trots att jag älskar Karlstad så känner jag mig lite som systrarna i "fucking åmål" och hoppas inte exemplet blev allt för "wtf?" utan att ni kanske kan känna igen er när jag nämner att det ibland känns som att det inte finns så mycket att göra. Visst, vi har UNO, SF Bio och krogar/klubbar eller vad man nu vill kalla det men jag personligen har inte lust att varje fredag eller lördag gå ut. Dels för att det tillslut inte finns pengar för det (nu tänker jag mer på inträde trots att jag vet att det kanske inte är skyhöga priser, för man måste inte dricka varje gång man ska gå ut) och dels för att det blir väldigt enformigt. Det är nog samma sak när det gäller UNO, visst är det otroligt mysigt att gå dit ibland men tillslut blir det enformigt.
Det är verkligen det ordet jag letar efter. Enformigt. Det är inte det att det inte finns saker att göra i Karlstad när man snart är 19 år, utan problemet är att när man har gjort de sakerna helg efter helg så blir det enformigt tillslut och det är här mitt problem är just nu. Vad finns det att göra istället? Vad finns det för annat att göra?

Jag ber så hemskt mycket om ursäkt om jag låter otroligt negativ nu men det är inte meningen. Kanske det är singeln i mig som talar då de som har en partner kanske inte känner av samma problem?! Eller så är det den där tjejen som så gärna vill bryta sig fri och ta en ny väg i livet. Filosofiskt minnsan.
Åka till England och jobba som au pair. Åka till Afrika och jobba som volontär. Eller varför inte starta en förening som hjälper utsatta barn runt om i världen? (åh, jag vet..det finns 10 000 av dom redan men ändå). Åka till New York och slippa bli bitter när en bil skvätter vatten på en utan ta det som en del av den underbara dagen.

Det kanske vore min grej att bli som Carrie i Sex and the City. Flytta till New York. Dejta staden och alla dess underbara kläd och skobutiker för att sedan sätta mig i fönstret med en härlig kopp thé och tänka "jag kanske ska gå och se på en bio..kl är ju inte mer än 10" för att jag just har flyttat till staden som aldrig sover.



Valde att ta med den här bilden eftersom den ger mig den känslor jag saknar just nu känns det som. Frihet. Självständighet. Kreativitet. Det var i somras när vi bodde på Västkusten i Fiskebäckskil. Vi bestämde oss helt random för att börja klättra uppför de högsta bergen och fann att utsikten var otrolig (självklart). Kändes så fridfullt och häftigt att sitta där och veta att saker såsom plugg, läxor - ja framför allt skolan och andra krav var som bortblåsta med den vinden som svepte förbi.

Okej...nu kan man nog säga att jag har varit dålig på att uppdatera. Till mitt försvar så finns det faktiskt mer än att sitta vid datorn och skriva inlägg även om det är väldigt kul att göra det.
Mina härliga föräldrar har varit lite bittra på mig då de tycker att jag har spenderat alldeles för mycket tid vid datorn. Känns ju lite sådär eftersom jag inte haft min dator på ca 2 veckor utan lånat deras i nödfall och i "nödfall" vilket enligt min åsikt inte alls är mycket. Men vad vore livet utan olika åsikter?

Så vad har jag gjort under veckan som gått som har varit viktigare än bloggen? Helgen har ju varit härlig i alla fall. Så kan ju berätta lite kort om den :)

FREDAG: Var med Nathalie. Efter en "lång" första vecka i skolan så var det väldigt nödvändigt att ta en lugn kväll med godis, filtar och mycket prat, the ordinary. Slutade dock med att vi gick till Hemköp köpte energidryck och satte oss i trapporna ner till garaget vid Mitticity och satt där i ca 1 ½ timme utan anledning. Eller jo, anledningen var att vi inte hade så mycket att göra. Då blir det lätt att man bara kommer på massa korkade saker att göra när klockan är 10 på kvällen.

LÖRDAG: Tog nya tag och bestämde mig för att köra bil. Det gick förvånansvärt bra trots att jag inte hade några glasögon utan bara linser. Insåg att jag nog måste ha glasögon så ofta jag kan när jag kör bil. För att sitta och kisa för att man inte ser skyltarna som kommer är inte speciellt kul. Trodde att det inte skulle göra så mycket när det var ljust ute. Men jo. Tog även en liten fika med Angelica på Expresson House.
På eftermiddagen träffade jag Tobias, Sara och Nathalie en stund. På kvällen gick jag, My och Nathalie till UNO för att se på film. Vi bestämde oss för att se - here it comes - Lejonkungen. Kan ju med en gång säga att filmen representerar ungefär halva min barndom så att se den med förbättrad kvalité och att man faktiskt nu brydde sig om vad de sa var ren nostalgi. Efter UNO bestämde vi oss för att gå ut. Jag, Angelica, Nathalie och Ellen träffade sedan Sofia, Kimberly och Linus. Resten av kvällen är härliga minnen.



SÖNDAG: Söndagen gick åt till att åka hem till My med Nathalie och Angelica för att berätta om gårdagen och även prata om allt mellan himmel och jord. Vilket vi nog är ganska bra på.

Det var med glädje och sorg som jag gick till skolan igår - Den 11 januari 2012. Den absolut sista första dagen på vårterminen årskurs 3. Fast mest med glädje faktiskt. Så nu ska vi inte vara dramatiska här.
Men insåg att jag verkligen kommer sakna att gå i Sundstas korridorer, sitta i det mysiga Caféet, få ont i knäna på grund av underskåp, få känna den härliga atmosfären och sammhörigheten med alla elever osv osv.
Jag har inte ångrat en enda sekund att jag valde Sundstagymnasiet. Just so you know.

Detta inlägg kommer dock inte handla om min kärlek till Sundstagymnasiet utan min kärlek till min underbart goa vän Ida som jag träffade efter att ha varit ifrån henne i ungefär sex månader.

Efter hennes ankomst som innfattade en stor kram, ett stort leende och ett "Det var inte igår" hamnade vi på mitt rum och pratade om hennes härliga upplevelser borta i det exotiska landet Brasilien. Senare åkte vi hem till Ida för att hämta en ensam plånbok som skulle fått sällskap av Idas väska om hon inte glömt den hemma. När hennes plånbok inte längre saknade sällskap begav vi oss ner till stan för en liten tur där. Turen slutade vid UNO i den mysiga biosalen framför filmen The Roomate.

Tack Ida för en superhärlig eftermiddag/kväll!

 
VILL HA! - FREE PEOPLE <3 EVELINA, (vita klänningen är från Nelly dock, hehe)

Ursäkta för den (jag vet inte riktigt om man kan säga dåliga..för "dåliga uppdateringen" för mig är att glömma skriva inlägg på typ en vecka) nästan dåliga uppdateringen kan man väll säga :)
Helgen har gått precis som den brukar, fort. Söndagar är nästan som den stunden man behöver för att stanna upp, andas och tänka tillbaka på allt som har hänt under de senaste två dygnen.

Jag kan försöka summera mina dagar på ett bra men ändå detaljerat sätt.

FREDAG: Började dagen med en tur på stan med My. Uppdaterade min garderob med en vit transparent skjorta från Monki och en brun virkad tröja från H&M för att gå in på detaljer. Såklart så ska dagen föra med sig en och annan överrasking och den lugna promenaden genom H&Ms korridorer slutade med två panikslagna tjejer som sprang till omklädningsrummen för att bokstavligen slänga oss framför en spegel och försöka få fast Mys ena tungpiercings kula som av någon anledning lossnat från staven.
Det tog oss ca 100 savetter, två nervösa skrattanfall, fem "jag kan inte få fast den" och ett stort gemensamt utpustande när vi äntligen fått den på plats.

Efter att ha My återhämtat sig genom att äta tårta hos sin farmor och jag genom att ligga på golvet och lyssna på musik från tungpiercings chocken så tog vi oss samman för att åka till Skoghall och träffa vår kära vän Tobias. Kvällen spenderades hos honom med prat om allt, godis och många härliga skratt :)





LÖRDAG: Sov över hos My, vaknade klockan 10.00 av två eller tre olika väckarklockor! Kan säga att humöret inte var på topp och somnade istället om för att gå upp vid 11.30. Det blev en snabb frukost och en promenad hem i den friska luften med musiken som sällskap, gick förbi affären för att köpa hem lite fika till mamma och pappa.
Träffade Nathalie vid fyra för att ta kasta i mig lite mat, packa ryggsäcken och ta bussen vid fem till ett utav mina andra hem - Grums. Där välkomnades man varmt av Sofia, Viktor, Simon och Linus. Senare anlände även Anna och Kimberly. En minnesvärd kväll som så många andra. Förutom promenader utomhus, pommes frites-rulle, filmen ICE AGE 2 och coola danser till coola låtar så avslutades kvällen med många skratt och tillbakablickar på de sista timmarna av 7 januari 2012.

Har inga bilder än tyvärr, men ska se ifall det kan komma upp några :)

Kom på att jag skrev i tidigare inlägg att jag skulle dela med mig av mina idéer när det gäller kommande tatueringar men det gjorde jag inte. Så här kommer några snabba idéer som jag har :)

Stjärntecken: Jag har länge velat tatuera in mitt stjärntecken någonstans, mitt stjärntecken är fiskarna och jag tror att tatueringen skulle passsa väldigt bra mellan mina skulderblad eller jämt lite längre upp! Det ska vara den enkla symbolen och inte massa fiskar eller vad man säger haha

Musiknot: Eftersom musik är en otroligt stor del av mitt liv så har jag bestämt mig för att jag skulle vilja ha en liten musiknot på min vrist, höger eller vänster fot spelar egentligen ingen roll. Det är både skrämmande och fascinerande hur musik verkligen kan beskriva alla känslor som inte vanliga ord kan.

Hjärta: Ett litet hjärta bakom örat har jag också tänkt på att göra, även här spelar det inte så stor roll vilket öra det är bakom. Den ska symbolisera min vänskap med min barndomsvän.

Varg: Indianer har något som kallas för "animal totem" (låter bättre och coolare på eng). Man kan väll säga kort att totem för dem är som stjärntecken för oss eller vad man kan säga. De "använder" sig också av djur för att beskriva olika personligheter och då har jag kollat upp mitt totem som är varg.

För er som också är intresserade av sånt så kan jag länka er till sidan där det står om ens totem och andra symboler: http://www.whats-your-sign.com/native-american-animal-symbols.html

Har suttit och tänkt idag om tatueringar helt random och jag vet att det säkert finns många andra bloggare (nya som gamla hehe) som berättar om alla tatueringar och piercings soom de har. Så jag tänkte vara lite klyschig och köra på samma sak om ni inte insisterar.

Tycker att det kan vara kul att dela med mig av mina idéer och dessutom så har jag sammanlagt "bara" en tatuering och 2 piercingar så det ska inte ta så lång tid att berätta för er! :)

Min första peircing skaffade jag för ungefär två år sedan på jullovet faktiskt och det var i näsan. Min andra piercing skaffade jag för ungefär ett år sedan och det var i naveln. Så! klart med det. Kan ju dock beskriva för er på "smärtskalan" hur ont det gjorde.
Näsan gjorde riktigt ont en 9a skulle jag säga, jag grät inte men jag kommer ihåg att tjejen som piercade mig sa att "det är väldigt vanligt att ögonen tåras.." och det var i stort sett det jag väntade på under hela den smärtfyllda upplevelsen (skämt åsido) men nope. Inga tårar!

Naveln gjorde också faktiskt ont, ungefär en 7a tror jag. Efteråt kändes det inte så mycket utan var mest ömt och det dröjde inte evigheter innan jag kunde sova på mage igen som tur var :) Men som ni alla vet så är ju smärtgränsen för varje person individuell. Det som jag tycker gjorde jätteont kanske inte alls gör ont på en annan!

Min tatuering skaffade jag efter jag fyllt 18 år (7 mars), tror faktiskt att det var den 9e som jag hade bokat tid. Min tatuering symboliserar mitt band och min kärlek till min tvillingsyster Angelica :) Hon är den mest irriterande personen jag känner och ingen kan få mig att bli så arg som hon, men hon är också en utav de mest fantastiska människorna som jag känner! Mer behöver jag inte säga. Tatueringen sitter på min högra höft och lyder "I carry your heart in my heart"

Det som gjorde mig extra glad och riktigt chockad var att Angelica valde att också göra en tatuering, en likadan.
Så till vänster har ni min syster och till höger har ni mig! 

kram