Här sitter jag nu i mitt lilla rum som nästan är tomt. Kan inte fatta att jag ska flytta imorgon. Känns både spännande och tråkigt. Nu har jag lärt mig en del av Göteborg. Dags att upptäcka en annan. När jag tänker tillbaka på när jag flyttade hit i september, hur liten och osäker jag kände mig då fram tills nu så måste jag ändå säga att det är en väldig skillnad. Nu hittar jag i alla fall till fler ställen än Centralstationen och Avenyn, jag åker inte längre åt fel håll när jag tar spårvagnen och nu kommer jag faktiskt veta till vilken del av Göteborg jag flyttar till. Typ.

Ju längre tid jag sitter och tänker tillbaka på alla månader jag bott här så minns jag fler och fler både knäppa, härliga, mysiga och jobbiga minnen från detta rum (och ibland de andra rummen). Jag minns första natten t.ex. När det verkligen gick upp för mig att ”Ja jävlar, här ska jag faktiskt bo”. Jag minns alla gånger jag legat i det där badkaret och filosoferat över livet bland allt badskum och fått en och annan uppenbarelse, plus två nära -döden upplevelser då jag halkat både ur och i badkaret så mitt hjärta suttit i halsgropen. Jag kommer aldrig heller glömma alla de gånger jag gått loss i köket och gjort matlåda efter matlåda efter matlåda. Mitt rekord är 11 matlådor på en kväll. Som ett vilddjur var jag. For real.

Jag minns alla de gånger jag passat på att dansa runt i lägenheten barfota till både ”Footloose”, ”Cell Block Tango” och ”Old Time Rock N Roll” och gjort det ena coola movet efter det andra. Sen kommer jag aldrig glömma sängen. Det är något speciellt med den alltså. Jag har slängt mig dramatiskt på sängen, ätit i sängen, lyssnat-på-musik-med-fötterna-mot-väggen-i sängen, myst bland alla kuddar och sett på film i sängen och såklart sovit i den.. Jag kommer även alltid minnas de gånger jag haft besök av vänner och familj. Alla skrattanfall (i sängen), mysiga middagar i köket och plugga-på-golvet-inför-tentan stunder, Listan kan göras lång mina vänner.

Jag hoppas att Formskäraregatan kommer ge mig lika många knäppa, härliga, mysiga och jobbiga minnen som Slottsskogsgatan har gett mig. Allt jag vet är att jag ska njuta riktigt mycket av den sista kvällen här. Kanske ta ett litet glas vin, bada en sista gång och avsluta allt med en film i sängen. För imorgon avslutar jag ett kapitel och börjar på ett nytt.

Åh, jag ryser av mig själv när jag är sådär lagom poetisk av mig. Eller kanske lite för mycket. Men what ever. Lite känsla ska det ju vara för fan.

Här kommer lite fina minnen från Slottsskogsgatan: