Det är ju nu som livet är som bäst. Man kan ju inte låta bli att bli så glad och varm i hjärtat när det är så härligt väder ute. Allt blir så mycket enklare. Det känns som det i alla fall. Om jag inte flyttar till Norrlands skogar när jag blir vuxen, då flyttar jag till Thailand eller något. Thailändska är ju ett ganska vackert språk om man tänker efter. Lite knepiga bokstäver dock. Så himla snirkligt och jobbigt. Fast man lär sig väl. 

 

På tal om ingenting så var det ju utställning i Stadsträdgården igår där många konstnärer ställde ut sin konst. Jag och Angelica visade upp några utav vår fars tavlor eller vad man ska säga. Förutom att Angelica fick mig att känna mig helt okapabel till att föra ett normalt samtal med en människa och att jag brände mig på mina axlar så var det en riktigt fin och trevlig dag. Angelica sa: "du säger så konstiga saker Evelina...man fattar ingenting!" Nej, det kanske man inte gjorde men just den uppenbarelsen var lite onödig att få just då kände jag. Jag kan faktiskt inte hjälpa det. När jag blir nervös så blir det så. Likaväl som att någon kanske börjar svettas, skratta nervöst eller har svårt att få fram ord när de är nervösa så säger jag helt onödiga och konstiga saker. Det är bara att leva med det. 

 

Dock så kom faktiskt en utav de andra konstnärerna och pratade med mig i säkert 10 minuter om lite allt möjlligt. Då kändes det faktiskt inte som att jag var helt okapabel till att föra ett samtal. 10 minuter är ganska lång tid enligt mig. Dock så gick han senare runt utan tröja och hade en läskig mask på sig som han tydligen gjort när han lyssnat på ett metal-band. Han kanske uppfattas som lite konstig känner jag nu och när jag tänker efter så kanske det var därför samtalet gick så bra. Aja, trevlig var han i alla fall. 

 

Här är lite bilder under de fina dagarna som gått