Wierd
Igår när jag vaknade så kände jag att jag inte riktigt hade koll på läget. Har ni någonsin känt så när ni vaknar? Kände mig som ett yrväder typ. Mycket knepig känsla alltså. Fast när jag väl gått upp och fått i mig lite frukost så kändes det bättre.
När jag sedan stod i badrummet och borstade tänderna så kom min far fram till mig och sa "Ah, nu ska vi åka och plocka stenar". Höll på att sätta tandborsten i halsen för att jag började skratta så. Trodde faktiskt att han skämtade när han sa så. Vem åker och plockar stenar? Fine, om man kanske är utomlands och vill ha med sig något minne hem eller något så kan man väl plocka stenar men inte bara helt random.
Dock så hade jag inte så mycket att välja på. Min far drog med både mig och mormor till ett ställe där massa grävmaskiner och traktorer höll på att gräva. Har nog aldrig känt mig mer missanpassad än där. "Vad fan gör en 20-årig ganska söt tjej bland traktorer, grävmaskiner och 234 ton sand och stenar?. Jag skulle varit på stranden, spelat volleyboll och känt mig fräsch". Lite så tänkte jag. Vem vet vad som kunde ha hänt? Tänk om jag trampat snett och försvunnit in i en sandhög? Jävligt ovärt. Dock så gick allt bra. Min far fick sina stenar som han ska ha till uteplatsen om ni nu undrar och ingen försvann in i en sandhög.
Efter att jag plockat stenar så var jag ute och sprang. Tog min favoritrunda runt Marieberg. Naturstigen där kan vara det finaste jag vet. Det var dessutom ett tag sedan jag var ute och sprang så allt hade blivit riktigt grönt och fint. Jag sprang och log så mycket att jag blev alldeles torr i munnen. När jag var lite sådär härligt svettig och andfådd så bestämde jag mig för att göra några sit-ups och armhävningar. Valde en fin plats i solen vid en massa kor. Kan ju lugnt säga att jag aldrig mer tänker göra någon form av kroppsövning inför kor. Dom stod där och tittade på mig som att jag var dum i huvudet.
