Fånga din frihet

Ännu en kär vän, Kimberly har hunnit fylla 20 år. Det firade vi med grillning och lite party party woho hemma hos henne. Kände att jag inte riktigt visste hur jag skulle börja inlägget förutom den glada nyheten. 
 
Eftersom det plötsligt blev 100% sommar bara sådär förra veckan så har jag faktiskt varit ute mestadels. Inte så konstigt kanske. Solat, badat, bränt mig, fått hundra myggbett och gått en jävla massa promenader. Förutom det så tog jag, Nathalie och Moa uttrycket "fånga dagen" till en ny nivå. Förra onsdagen så tältade vi. That´s right. Vi gick och köpte ett tält. Bara sådär. Sedan så satte vi upp tältet på Moas bakgård. Kanske inte den coolaste platsen men vi kände att vi behövde inviga tältet på ett säkert ställe innan vi åker till Amazonas regnskog och tältar där. Hehe. Det var första gången jag tältade på länge och det var så fruktansvärt kul. Vi slängde in massa maddrasser, kuddar, filtar och täcken och grejer så vi knappt visste vart vi befann oss i tältet. Kollade på skräckfilm gjorde vi också, innan vi skulle sova. Mama hette den och tro det eller ej men den var faktiskt lite läskig. Dock så dog Moas dator på natten typ 10 minuter innan den var slut. Så vi fick tålmodigt vänta tills på morgonen med att se klart filmen. Lite fail där. 
 
I helgen så åkte jag bil. Jag vet, det är ganska vanligt att man åker bil men det var en såndär bilresa som hade en "on the road" känsla. Vi hade inget slutmål utan bara flög fram på alla möjliga vägar. Den bilfärden kommer jag minnas länge, länge, länge. Det kändes i hela kroppen att det var ett sånt där moment. Ett speciellt moment. Då jag verkligen var i nuet. Jag glömde verkligen alla tankar om allt och alla. Om ni sett filmen The perks of being a wallflower, då i slutet när de åker i tunneln och låten Heroes med David Bowie hörs i bakgrunden, då förstår ni känslan. För det var en sådan känsla man inte glömmer bort. Det var epic. 
 
Ännu en sak som var epic var när jag, Nathalie och My bestämde oss för att ta ett nattbad vid Marieberg. Klockan halv ett på natten klättrade vi över stängslet och sprang som tre yra höns mot badstranden och det svarta vattnet. Det var nog det bästa doppet på länge. Jag vet inte riktigt om det berodde på den härliga tystnaden runt omkring, det varma vattnet, eller att vi faktiskt badade toppless. Tor på det sistnämnda faktiskt. Blir en speciell frihetskänsla det där alltså.
 
Så under dessa två veckor så har jag inte gjort något annat än att fånga dagarna. Jävligt mycket. 
 
 
De två sista bilderna är ju bäst. Jag svär, vi försökte verkligen ta fina, lite halvsexiga nattbadskort och verkligen få fram känslan av frihet och sommar men icke. Jag förstår verkligen inte hur man kan lyckas att ta så konstiga bilder. Roliga är dom i alla fall och det är ju alltid något. 
 
 
 



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0