SÖNDAG: Kan ha varit den bästa dagen på länge av någon anledning. Kände mig så himla fridfull bara. Lugn, glad och lättad. Som att det inte fanns några problem alls i världen. Tror att jag fick den känslan ifrån promenaden/fikan jag tog ute i skogen. Med mig själv. Det var så himla skönt. Tog på mig min ryggsäck, stoppade ner några smörgåsar och varm oboy, satte på mig stövlarna och började vandra. Satte mig på en liten sten ute i skogen på en gammal tidning och bara satt där. Sedan fick jag faktiskt börja gå igen eftersom min rumpa började bli lite kall. Tog mig runt min älskade naturstig som man numera kan kalla isstig. Kände mig som Bambi på hal is. Trodde definitivt att jag skulle dö. Flera gånger. Fick den där lilla mini-hjärtattacken när man håller på och snubbla till ca 40 gånger. 

 

Självklart så tänkte jag ta massor utav fina kort. Både på naturen, stigen och på hur glad jag faktiskt var men nej. Min mobil bestämde sig för att ha dåligt med batteri, den jäveln. Så ni får låta er fantasi flöda och försöka fantisera om hur det är att sitta i en skog. Inte så svårt skulle jag tro. Dock så var det naturligtvis mycket mysigare än vad det kanske låter som. Jag trivs i naturen. Det är lite som en fristad för själen. I alla fall för min själ. I can't wait tills jag får bygga mitt eget timmerhus i Norrlands skogar i en rutig flanellskjorta dessutom. Då jävlar kommer jag vara lycklig.