Idag så var jag uppe kvart i sju. Visste inte riktigt vart jag var först, så trött var jag. Dock så hade jag ju lovat min syster att skjutsa henne till jobbet så det gjorde jag. Tänkte att jag skulle lägga mig och sova igen när jag kommit hem men valde istället för att göra lite frukost! Varför sova bort hela dagen när man kan låta den gå i snigelfart bara för att. Tittade lite på Vakna med The Voice innan jag gjorde mig iordning. Mycket mysigt.

 

Vid kl 11 så bar det av till IKEA! Känner att jag faktiskt börjar få lite koll på hur jag ska åka när jag ska ta mig någonstans. Nu kan jag ta mig till Rusta, Willys, KMTI, Bergvik och Posten. Förra året visste jag inte ens vart Vikenkyrkan låg (typ 50 m ifrån där jag bor). Det tar sig som sagt.

 

Var faktiskt lite nervös inför besöket på IKEA. Det kändes som att alla skulle glo på mig när de insåg att jag faktiskt gick runt där själv. Fast tror faktiskt att jag lyckades smälta in bland pensionärerna och barnfamiljerna av någon anledning. Det var när jag tog mig friheten att provsitta soffor som jag kände mig en aning missanpassad. Där sitter jag fullt harmoniskt i en soffa och gnider rumpan fram och tillbaka för att verkligen testa hur skön den är och är mitt uppe i att föreställa mig hur det skulle vara att sitta i den med mjukiskläder och lite popcorn när två män går förbi mig. De verkligen tittade på mig som om jag inte var riktigt frisk. Det kanske jag inte är heller..men har nog aldrig känt mig så creepy som jag gjorde då.

 

Samlade mod till mig och åt lunch på IKEA dessutom. Ville inte utmana mig själv allt för mycket så jag valde att sätta mig vid ett litet bord nära fönstret så att det i alla fall skulle se ut som att jag var någorlunda rofylld där jag satt och åt mina köttbullar ensam. Det var faktiskt en äldre dam som valde att sätta sig några stolar ifrån mig, som också var ensam. Vi utbytte några blickar som sa att vi förstod varandra. Tror vi fick ett speciellt band, hon och jag.

 

Tyckte ändå över lag att min vistelse på IKEA var riktigt trevlig. Kunde inte hjälpa att skratta lite åt mig själv och det är ju skönt. Att man kan ha roligt på sin egen bekostnad. Det kan en leva länge på! Åkte vidare till Ica Maxi för att handla lite mat och kände mig väldigt vuxen när jag gick där med en liten korg, som gnisslade onödigt högt btw. Fick för mig när jag stod i kassan att de som stod efter mig i kön tänkte "Åh, vad härligt..en ung kvinna som köper lite mat till sig själv som hon ska ta med till sin egen lägenhet! Duktigt!" Om det ändå vore så väl.

 

Istället för dans så träffade jag min väninna Louise på eftermiddagen. Vi drack te, pratade om allt mellan himmel och jord och planerade lite saker. Hmm..undra vad kanske ni tänker? Det lär ni få veta så småningom.

 

Här har ni bildbevis på att jag satt i bilen kvart över sju typ och väntade på Angelica.