The Hives

Wow. Är liksom allt jag kan komma på. Tror att The Hives är en utav de bästa spelningarna jag varit på. (Kings of Leon är fortfarande bästa bästa) Om det är någon musik man ska släppa loss till så är det sådan musik. Man får en sådan otrolig känsla i hela kroppen. Galet!. Det är som att det är okej att se förjävlig ut när man dansar. Man kan slänga med armarna lite hur som helst och slänga med håret åt alla håll utan att någon undrar vad fan man håller på med. Det måste inte vara en massa sexiga rörelser med rumpa och höfter som vickar hit och dit. Lite spasmer i kroppen fungerar alldeles utmärkt! Man ser cool ut ändå pågrund utav den coola musiken.
 
Förutom att det var en sådan underbar stämning i hela lokalen så var en utav höjdpunkterna under kvällen när sångaren i bandet bestämde sig för att kasta sig ut i publiken. Jag som aldrig varit med om något liknande fick en chock när jag såg att allt folk föste honom mot mitt håll. Tänkte att "men det ser ju lätt ut, bara att "skicka vidare" liksom!" Kan ju lugnt säga att jag trodde jag skulle bli mosad. Fick känslan av att jag inte skulle orka och att han skulle trilla rakt ner på mig. Det skulle ju inte direkt vara så att folk skulle fråga mig om jag mådde bra efter att ha fått sångaren i The Hives över mig, utan snarare honom om han mådde bra efter att ha hamnat rakt på en random tjej. Lyckligtvis nog så orkade jag och sångaren i The Hives kunde lugnt glida vidare över publiken utan att ha varit med om en traumatisk upplevelse.
 
Efter spelningen så fortsatte jag, Nathalie och My att dansa ett tag då musiken som spelades efter var riktigt bra den med. Dock så var jag tvungen att gå en aning tidigare eftersom jag skulle jobba på lördagen :) Fredagen den 8 februari är ett datum som jag sent kommer glömma måste jag säga. Totally awesome.
 
Tror ni jag har någon bild eller? Nej. Så himla typiskt.



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0