Tänkte bara få ur mig lite tankar som säkert alla har haft någon gång. Fick bara ett sådant där anfall då ens känslor bara kan beskrivas med ordet: Uwäh. När allt är så bra som det kan bli men sen att en enda liten detalj bara gör så att hela alltet blir grått och tråkigt. Känns som när man får/har influensa. När kroppen domnar bort och gör ont så fort man rör vid den. Inte kul, inte kul!
Vet ni vad jag gör då? När jag får sådana små anfall av uwäh-känslor? Jag skriver.
Jag skriver och skriver och skriver, korta dikter som kan bli till långa noveller haha, fast det kanske jag redan har sagt? Att jag gillar att skriva. Väldigt mycket! Dock så skriver man som bäst när allt inte känns sådär jätte toppen (så är det i alla fall för mig) men det brukar alltid kännas lite toppen efter :) Känner mig ibland som en dryg filosofisk engelsman som röker cigarr och dricker single malt whiskey av någon anledning när jag pratar om mina dikter men jag är bara en ung kvinna som försöker reda ut vad jag känner genom ord. Se där, filosofiskt.

Så nu öppnar jag mitt hjärta för er och låter er läsa en utav mina dikter :) 

Tomt papper

Som att ord aldrig formats, som att ord aldrig sades

Som att de orden aldrig blev till meningar, som att meningar aldrig sades

Som att det vi skrev aldrig skrevs med bläck, att alla ord som stod på pappret bara försvann

Som att orden förändrades till utropstecken och sen till frågetecken

Stora frågetecken som ännu inte är besvarade

Stora utropstecken som ännu inte är seddaSom att allt blåste bort för att de inte hade någon mening, någon
tyngd

Som att de bara blåste bort och hamnade i någon hög på marken

En hög där bokstäverna än ligger tunna och slitna

En hög där alla ord och meningar kan samlas ihop till ett ord: Kaos

Det där kaoset är ingenting annat än fult och trasigt

Ett enda ord som har blandats av så många andra ord

Ord som en gång var vackra, ödmjuka och härliga

Som smekte mina kinder, som pirrade i kroppen

Som gav mig leenden och rysningar

Ord som nu står på ett tomt papper

What can you say? Jag är ju inte direkt någon dryg filosofisk engelsman eller toppklassig poet som sagt men det är mina ord. Evelina Falkensvärd ord och det räcker.