Krigszon. Det är ett ord som passar otroligt bra när man får frågan "Hur ser det ut hemma hos dig?" Svar: Som i en krigszon. Såklart så har det ju inte alltid sett ut så. När man var liten så var det mer som ett stort rosa fluffigt moln där man gled fram i en härlig pyjamas och fick 1000 kramar varje dag. Sedan så kanske det blev mer som en labyrint där man försökte hitta sina egna vägar och tappade bort sig lite då och då men att målet alltid var att försöka komma fram på ett eller annat sätt. Nu är det som sagt som i en krigszon.
Där ord används som granater och meningar blir till stora explosioner. Min matta har alltid varit den plats där jag kan ta skydd och om inte det hjälper så är toalettgolvet en bra plats där explosionerna inte når utan blir mer som skakningar i marken istället.

Något som var aktuellt idag var att ha den där härliga dubbelmoralen som fenomenet Föräldrar har ibland. Sen många år tillbaka handlar det om att ta ansvar själv och fatta egna beslut om sin framtid mm. Det är bara det att när man väl försöker lära sig att ta ansvar och fatta egna beslut som de säger till en så ska de vara där ändå och lägga sig i. Vet dock med stor sannolikhet att det ligger i Föräldrarnas natur att göra så men förvirringen kan bli total när Föräldrarna ena dagen säger: "Det handlar om att kunna fatta egna beslut" och andra dagen: "Ja..fast var det där verkligen ett bra beslut?" Tror att uttrycket "man lär sig av sina misstag" håller på att slitas sönder totalt men att det inte riktigt går in. Såklart att det handlar om att "de vill ens bästa" men är inte "ens bästa" att ta eget ansvar då? att få göra egna misstag?

Dubbelmoralen handlade om en så enkel sak som att beställa en ny tid för körlektion. Jag själv ville ha nån gång till veckan då det helst inte krockar med skolan. Så jag pendlade fram och tillbaka men kom fram till en tid. Var nöjd i 5 sek tills mamma kom. Eftersom informationen om att jag är ledig läckt ut så börjar hon direkt ladda med en granat och exploderar ut "Ja men jag tycker egentligen att du borde ta på måndag när du är ledig!" Jag kastar tillbaka en explosion "Jo jo..men jag är ledig då och då tar jag hellre en tidig morgon när jag ändå ska till skolan". Explosionerna fortsatte ett tag och det slutade med att vi båda fick några skråmor men det läker snart.

Saken är den att det vore inte något större problem om jag inte brydde mig, eller hur? Nu är problemet att jag faktiskt bryr mig om vad hon säger och tycker och för att strö salt i skråmorna så fick jag dessutom dåligt samvete för att jag inte tog lektion på måndag. Det slutade istället med att jag tog på Tisdag kl 07.00 för att hon skulle bli någorlunda nöjd med mitt beslut. Hör ni? Att HON skulle bli nöjd med MITT beslut. Tror inte ens att hon blev det eftersom hennes mekanism reagerade på handdukarna som låg på bordet och fick henne att säga "Så tar ni bort handdukarna som ligger på bordet!!!!!" Så något som Föräldrarna borde utveckla mer är att faktiskt lyssna på vad de själva säger och ha vetenskapen om att de också en gång i tiden (tro det eller ej) har varit unga de med.