Psyko
Dagen började ganska udda måste jag säga, blev för det första väldigt upprörd men även väldigt full i skratt. Det var så att imorse när min mamma skulle äta frukost så märkte hon att det var något som låg i mikron, nämligen ett paket rökt skinka som någon lagt där kvällen innan. Vem tror ni det var? Jo jag.
Detta hade då mamma sagt till min pappa som förde det vidare till mig och min syster när vi stod i badrummet. I samma veva så har de båda läst att Facebook påverkar ungdomar otroligt negativt..speciellt oss kvinnor av någon anledning (nähä?) Den här ständiga uppdateringen och tillgängligheten stressar oss något otroligt och varför det påverkar kvinnor mer är på grund av alla dessa jämförelser som vi gör. Så de var båda 100% säkra på att varför jag lagt skinkpaketet i mikron var för att jag är medlem på Facebook.
Min pappa sa nämligen såhär:
"Ja jag har hört att man blir sjuk av Facebook" Jag svarade:
"Ja jag har hört att man blir sjuk av Föräldrar".
Dessutom så hjälper det inte att min syster kollar på mig och säger efter diskussionen:
"Evelina...det där är inte speciellt normalt!" med en ganska så spydig attityd.
"Nej det är väll inte det. Håller nog på att bli psykiskt sjuk" sa jag tillbaka.
Lite senare så sa även min pappa:
"Ja Evelina..hur har det här året varit nu då som 18 åring?"
" Ja det märks väll på mig..."
"Hur tror du det blir att fylla 19?"
"Mentalsjukhuset nästa antar jag"
Funderade lite över det som dom sa, det där om tillgängligheten och stressen som kan bli över det och när jag tänkte efter så stämmer en del saker. Jag kan bli stressad om jag varit inne på ett tag, för då kommer tankar som "har jag missat nått?" "Har någon skrivit/kommenterat saker?" mm. Fast en sak som är bra är att mina statusuppdateringar har blivit färre(?) Det känns faktiskt så i alla fall, sen jag skaffade min blogg så känns det liksom onödigt att både skriva här OCH på Facebook.
Såklart att jag är inne på Facebook också men det känns ändå "lugnare" på något sätt. Det som jag fortfarande är väldigt dålig på är att lägga undan mobilen när jag gör andra saker, som t.ex. när jag ska köra bil eller läsa en bok mm så känns det som att mobilen alltid måste vara där oavsett om någon smsar mig eller inte. Så därför så beslöt jag mig för att ta bort Facebook från mobilen. Det kanske verkar överdramatiskt men jag ställde mig frågan: "Är det verkligen SÅ farligt att inte vara tillgänglig hela tiden?". Så där har ni svaret :)
Detta hade då mamma sagt till min pappa som förde det vidare till mig och min syster när vi stod i badrummet. I samma veva så har de båda läst att Facebook påverkar ungdomar otroligt negativt..speciellt oss kvinnor av någon anledning (nähä?) Den här ständiga uppdateringen och tillgängligheten stressar oss något otroligt och varför det påverkar kvinnor mer är på grund av alla dessa jämförelser som vi gör. Så de var båda 100% säkra på att varför jag lagt skinkpaketet i mikron var för att jag är medlem på Facebook.
Min pappa sa nämligen såhär:
"Ja jag har hört att man blir sjuk av Facebook" Jag svarade:
"Ja jag har hört att man blir sjuk av Föräldrar".
Dessutom så hjälper det inte att min syster kollar på mig och säger efter diskussionen:
"Evelina...det där är inte speciellt normalt!" med en ganska så spydig attityd.
"Nej det är väll inte det. Håller nog på att bli psykiskt sjuk" sa jag tillbaka.
Lite senare så sa även min pappa:
"Ja Evelina..hur har det här året varit nu då som 18 åring?"
" Ja det märks väll på mig..."
"Hur tror du det blir att fylla 19?"
"Mentalsjukhuset nästa antar jag"
Funderade lite över det som dom sa, det där om tillgängligheten och stressen som kan bli över det och när jag tänkte efter så stämmer en del saker. Jag kan bli stressad om jag varit inne på ett tag, för då kommer tankar som "har jag missat nått?" "Har någon skrivit/kommenterat saker?" mm. Fast en sak som är bra är att mina statusuppdateringar har blivit färre(?) Det känns faktiskt så i alla fall, sen jag skaffade min blogg så känns det liksom onödigt att både skriva här OCH på Facebook.
Såklart att jag är inne på Facebook också men det känns ändå "lugnare" på något sätt. Det som jag fortfarande är väldigt dålig på är att lägga undan mobilen när jag gör andra saker, som t.ex. när jag ska köra bil eller läsa en bok mm så känns det som att mobilen alltid måste vara där oavsett om någon smsar mig eller inte. Så därför så beslöt jag mig för att ta bort Facebook från mobilen. Det kanske verkar överdramatiskt men jag ställde mig frågan: "Är det verkligen SÅ farligt att inte vara tillgänglig hela tiden?". Så där har ni svaret :)
