Peace
"There is no way to peace, peace is the way.- A.J Muste"
"Peace is not something you wish for, it's something you make, something you do, something you are and something you give away.-Robert Fulghum"
"When the power of love overcomes the love of power, the world will know peace.-Jimi Hendrix"
"Peace is it's own reward.-Mahatma Gandhi"

På tal om ingenting. Jag skulle gärna vilja prata lite mer om fenomenet Föräldrar. Igår när vi skulle äta middag så hade min far sagt till mig att han skulle laga en god köttfärspaj. Jag såg verkligen fram emot middagen och när vi skulle äta så BAAM!! Köttfärspajen var fullproppad med champinjoner och toppad med paprika, två ingredienser som jag aldrig tyckt om, tycker inte om och kommer aldrig tycka om. Detta vet min kära far om men ändå så väljer han att ha i båda två. Det slog mig då att han kanske tänker "jaa..men den här gången kanske hon tycker om det.." och det hoppet beundrar jag måste jag säga!
Det som blev fel i den här situationen förutom att problemet är så minimalt att ni som läser det här säkert slår er i pannan och tänker "wtf?" är att när jag blev arg så blev min far också arg. Det blev som en såndär trevlig kedjereaktion. Så det sista han sa när min mor frågade hur länge pajen skulle vara i ugnen var: "sätt in den i 20 min och sen kasta bort helvetet för ingen ska äta det ändå!!!!".
Konflikten löstes genom att jag dukade och gjorde i ordning. Pillade bort champinjonerna och paprikan och tackade för maten. För värre än så ska det faktiskt inte behöva vara eftersom det finns de människor som har det 1000000000000000 gånger värre. Så jag var egentligen inte så glad på mig själv efter att ha insett hur fruktansvärt minimalt mitt problem var. Fy på mig själv!
"Peace is not something you wish for, it's something you make, something you do, something you are and something you give away.-Robert Fulghum"
"When the power of love overcomes the love of power, the world will know peace.-Jimi Hendrix"
"Peace is it's own reward.-Mahatma Gandhi"

På tal om ingenting. Jag skulle gärna vilja prata lite mer om fenomenet Föräldrar. Igår när vi skulle äta middag så hade min far sagt till mig att han skulle laga en god köttfärspaj. Jag såg verkligen fram emot middagen och när vi skulle äta så BAAM!! Köttfärspajen var fullproppad med champinjoner och toppad med paprika, två ingredienser som jag aldrig tyckt om, tycker inte om och kommer aldrig tycka om. Detta vet min kära far om men ändå så väljer han att ha i båda två. Det slog mig då att han kanske tänker "jaa..men den här gången kanske hon tycker om det.." och det hoppet beundrar jag måste jag säga!
Det som blev fel i den här situationen förutom att problemet är så minimalt att ni som läser det här säkert slår er i pannan och tänker "wtf?" är att när jag blev arg så blev min far också arg. Det blev som en såndär trevlig kedjereaktion. Så det sista han sa när min mor frågade hur länge pajen skulle vara i ugnen var: "sätt in den i 20 min och sen kasta bort helvetet för ingen ska äta det ändå!!!!".
Konflikten löstes genom att jag dukade och gjorde i ordning. Pillade bort champinjonerna och paprikan och tackade för maten. För värre än så ska det faktiskt inte behöva vara eftersom det finns de människor som har det 1000000000000000 gånger värre. Så jag var egentligen inte så glad på mig själv efter att ha insett hur fruktansvärt minimalt mitt problem var. Fy på mig själv!