Var lite rädd för att titta in hit faktiskt. Känns som att så mycket borde ha förändrats, vad vet jag egentligen inte men eftersom min värld jus nu snurrar ganska fort så känns det som att allt annat också ska göra det. Dock så kan man se liknelsen mellan en bok och en blogg i detta sammanhang. Dagar, månader och år kan gå men innehållet förblir på något sätt alltid nutid och så nära när man öppnar boken/bloggen igen. Det blir som att tiden stått stilla.

Studenten, uppgifter, projektarbete, körkort och att försöka ha ett liv står på min lista just nu. Jag vill inte att någon ska tro att jag gått och tröttnat på att blogga, blivit lat eller deprimerad av något slag för så är inte fallet. Det är bara mycket just nu med allt :) Jag känner egentligen att det är i sådana här lägen jag skulle vilja ta hjälp av bloggen för att lätta mitt hjärta och få ut alla härligt ondskefulla kommentarer om elaka lärare, omöjligt långa uppsatser och inklämda prov..men också få ut alla detaljer om små vardagliga händelser som får en att känna värme och upprymdhet i hela kroppen.

Ibland så är det dock svårt att göra det man helst vill göra. Sena kvällar med teori och en tanke som säger "nu ska jag banne mig göra klart detta test", lugna ner sig för att sedan slås av ytterligare en tanke som säger "det var skolarbete också jaa..". Fast nu har jag nog förklarat mig nog och för att inte detta melankoliska inlägg ska bli mer dystert så ska jag försöka summera mina veckor i några ord...dagar blir nog svårt men bilder ska ni allt få, fast inte just nu :)